Saras liv

Igår gick jag in i vecka 29. Så det är bara 11 veckor kvar innan bebis är beräknad. Det börjar bli ganska overkligt, 11 veckor, sedan är jag och P föräldrar. Jag var även hos barnmorskan igår, han följer sin egen kurva precis som han ska och hjärtat slog som det skulle. 

Jag pratade även om min foglossning för min barnmorska, fick lite tips och att jag skulle ringa till min vårdcentral för att få ett foglossningsbälte av sjukgymnasten där, 

 

Barnets utveckling: 

Fostret väger nu runt 1,2 kilogram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu börjar det verkligen likna en liten bebis. Det är tillräckligt stort för att kunna sparka på revbenen och även slå mot urinblåsan på dig som är gravid. En del kan sparka så hårt att det ömmar på någon viss punkt. Ännu behöver fostret inte vända sig med huvudet nedåt eftersom det fortfarande finns gott om plats att ändra läge. Fostret kan drömma nu.

I mammakroppen:

Fostret och magen fortsätter att växa och de inre organen får det trängre. Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Det är vanligt att gravida känner mycket sparkar. En del känner mindre än andra. Från livmodern ner mot ljumsken går de så kallade livmoderbanden. När livmodern växer och livmoderbanden tänjs ut kan det göra ont och stråla ut mot ljumsken och blygdläpparna. Det brukar kallas ligamentsmärtor. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över. Förvärkar är vanligt. Förvärkar är sammandragningar som gör ont. Ett bra sätt att slappna av och dämpa dem är att lägga sig och vila.